Äntligen avslut!

Finns det änglar?

 

I början på 90-talet fanns det kanske mer pengar i landstingen än vad det finns nu, vad vet jag?

Men jag tyckte då att vården i Uppsala och i Karlstad var fantastisk, det var aldrig frågan om annat än att man slussades mellan olika undersökningar och allt fungerade som på ett löpande band. Man fick till och med flyga mellan Karlstad och Uppsala. Kan bero på att Landstinget hade mer pengar då eller att de fördelades annorlunda då mot nu, vad vet jag?

 

Men det jag vet är att vara onkolog patient på CSK Karlstad idag är fortfarande en upplevelse. Från det 1:a konstaterandet av min gamla Uppsala doktor! på onkolog mottagningen att det finns något i en lymfkörtel i ljumsken till att det hela drar igång. Det har ”bara” varit att hålla i sig och åka med. Ultraljuds undersökningar i Säffle, till datortomografier i Arvika, till en mindre operation på CSK och till ett utlåtande från patologerna att detta är Hodgkins, igen.

 

Efter detta så har farten om möjligt ökat och resan har gått vidare till en lungröntgen och vidare till insättning av en ventil för cellgifter under huden i bröstet och ett antal blodprov.

Under hela denna resa så har jag träffat på personal som är fantastisk, från damen på lungröntgen som med ett stort mått av skoj och allvar och med kunskap ledde mig igenom lungtest till sköterskor och läkare på hjärtultra via röntgen till onkolgi mottagningen.

 

Sedan fortsatte det med 6 månader på Cytostatika mottagningen och där finns det änglar!

Att få en sköterska tilldelad som sin egen känns fantastiskt tryggt om man är orolig för hur det ska bli vad som ska hända eller hur det ska gå. Att sedan alla sköterskor är mjuka, vänliga och att man kan ringa när som helst är en stor bonus.

Allting sköts från cytostatika mottagningen med läkar besök, recept och tider till andra undersökningar m.m.

 

Så jag och änglarna har slagit slagit Hodkins gänget igen, för jag är övertygad nu om att det faktiskt finns änglar och många av dem jobbar på CSK.


Tack Rita, Desireé, Lena, Karin, Eva och alla ni andra, sträck på er för ni är otroliga!


Med detta kommer Hodgkins bloggen att avslutas och jag hoppas att den aldrig kommer att öppnas igen. Tack alla ni som läst och ni som kommenterat, det har stärkt mig.


God Jul och Gott Nytt År!

Janne i Borgvik.






 

 



1:a av många återbesök

Ja idag var det dags för återbesök nr1 efter att cellgifts behandlingen är färdig. Träffade min nya onkologläkare Karin idag och det var en jätte trevlig bekantskap, trevlig, skärpt och snabb till skratt. Planen ligger klar med täta åter besök nåt år framåt, inklusive provtagningar och datortomografier. Men närmast nu blir det faktiskt en PET scan till då plåtarna från datortomografin i Arvika i höst visade samma sak som tidigare. Dr Karin sa att det inte behövdes egentligen då PET scannen i Uppsala i juni visade noll. Men nu var det det jag som pratade till mig en undersökning till för att få ett slut på detta. Problemet är att i en datortomografi ser man rester av lymfkörtlar som har gjort sitt och då består av bindväv. Man kan inte se om den är aktiv eller inte utan bara mäta storleken på dom. Men i en PET scan ser man ALLT.
Det innebär att jag får se sjukhuset i Örebro den här gången så nu har jag snart sett alla sjukhus i mellansverige.
I övrigt så är de flesta värdena bra eller på god väg att bli bra och genomklämmningen av kroppen kändes helt normal sa Dr Karin.
Väntrummet på onkologimottagningen på CSK har uppdaterats med en platt TV men kaffet är borttaget?



Nu jädrar.....

Ska det jobbas!
Imorgon är det dags efter nästan 7 månader att gå till jobbet?
Det kommer att kännas konstigt och ovant men det blir väl som efter semestern, en dag så är man inne i det igen. Nu ska det startas på 25% och efter de timmarna SKA det tränas. På tisdag vet jag inte hur det blir men då är det dags för den döda tanden att lämna mig, käkkirurgen på Csk fixar detta. Man får väl sjukskriva sig den dagen:)
På tal om träning, har jagat i Borgvik nu i 3 dagar och det har varit fruktansvärt jobbigt att gå på pass med ryggsäck och gevär samt att va med och dra älg. Det har blivit korta kvällar kan man säga. Skickar med en bild på hur roligt det kan vara med älgjakt, OM den hade stannat på mitt pass. Nu fick pass grannen Johan chansen och tog den! 8 taggar och 224 kg i slaktboden.




Ösregn

Det vräker ner idag både med regn och löv. Bra säger en del då Vänern är lägre än på länge, bra säger andra då det är väldigt torrt i markerna. Då lär de bli nöjda idag i alla fall. Det här egentligen en test för att lära sig att få rätt storlek på bilderna i bloggen. Efter en uppdatering är det omöjligt att få till detta. Men nu gör jag ett nytt försök.






Ett tag sedan.

Som det bloggades. Har röjt lite älgpass och snitslat på andra pass, älgjakten drar ju igång nästa vecka. Krattat löv har jag ock gjort men idag är det lika mycket på gräsmattan som igår innan jag krattade. Hälften av båtarmadan är uppe på land (1 kvar i sjön). Idag har jag varit i Arvika och förhoppningsvis gjort sista datortomografin i alla fall för en låång tid framöver. Att slippa trista väntrum framöver kan jag glömma då det blir täta återbesök framöver och jag hoppas få gå på återbesök i 30 år till. 
21oktober börjar jag jobba 25% och det känns bra då det är en aning trist nu att gå hemma och det blir säkert en omställning att dra igång igen men det blir en bra omställning. Svaret på dagens röntgen kommer 28/10 då det är läkarbesök och ibland funderar jag på vad de hittar den här gången i Arvika







Att börja röra på sig.

Är fruktanssvärt jobbigt, mjukstartade med frun igår. 5,2km med stavar i ett för mig hårt tempo. Men hon gav mig i alla fall två alternativ varav det ena var på 9,5 km och den andra på 5,2. Valet var inte så väldigt svårt. Min fru är snäll hon.
Så eftermiddan igår tillbringades i det så bekanta soffhörnet med ont från fotknölarna till nacken. 
När jag vaknade imorse så smygkände jag efter träningsvärken men det var mycke bättre i morse än i går så idag åkte jag ut i älgjaktsmarkerna och röjde älgpass. Laddad med vattenflaska och 2 äpple samt röjsåg. Men efter 2,5 timme så var jag svimfärdig men, det är i alla fall fasen så mycket roligare än stavgång!
Bitr det skapligt väder nu och kroppen orkar så blir det nog röjsåg resten av veckan. Vi hörs.



Besked

Min nya läkare på onkologen ringde enligt planen och hon lät väldigt trevlig. Hon frågade hur läget var och när jag fick cellgifter?
-Jag sa då att senaste kuren var 10 september,  då högg hon av direkt och sa:
- Nej Jan inte senaste, utan sista. bra doktor detta tänkte jag.
Äntligen kom besked om att jag ska börja jobba 21/10 och då 25% i en månad och sedan gå upp på 50% i nån månad och sedan 75% och fulltid framåt januari. Det ska bli riktigt gött att dra igång igen. Var förresten på jobbet idag med lite fika bröd och det är alltid lika roligt att träffa kollegorna. Men först ska det laddas för älgjakt och i Malsjö kommer det säkert att bli slagsmål om "vägpassen" det är många gamla gubbar där och det är långt upp till toppen av malsjöhöjden :)
Så nu ska det börjas så smått att ta långa promenader och röra på sig ordentligt så att den gamla goda formen dyker upp igen. Hösten är här och båten ska tas upp och veden ska läggas upp och altan bygget ska dras igång och i morgon ska det inhandlas en ny braskamin, det är mycket nu!

Ett träningspass

Idag tog frun och jag ner den 25 år gamla altanen och vi konstaterade snabbt att 5 tums spiken måste ha varit gratis på den tiden. Släggor, tigersåg, klospett var vad som behövdes för att kunna riva. Konstaterade också att det blir en lång väg innan kroppen är lika tränad som innan cellgifterna:)
Som det känns nu så verkar det bli en lugnare dag imorgon då träningsvärken har kommit redan nu.
Nu är det i allafall klart för snickarna att dra igång med den nya altanen. 
Annars så har jag fått tid för datortomografi i Arvika 9/10 och det känns lite halvt oroligt att göra en sån i Arvika tycker jag. Efter det ska den döda tanden ut och sedan hoppas jag att börja jobba så smått. Men nu är molnen borta i Borgvik och solen skiner så ha en fortsatt skön söndag.




Onsdag



Är det onsdag? 
Man blir vilsen på dagarna men visst är det onsdag. Idag har det varit lugnt och är ska jag säga för resten av hopen är inte hemma än. Frun är på universitetet och tonåringarna är hos eller med kompisar. 
Tycker att det har varit segare att komma rätt med kroppen denna gång, magen är segare än vanligt och smaklökarna vet jag inte vart de är. Men va f-n det finns små problem och så finns det stora problem. När det är så här risigt så måste man köra lite rehab :)
Så jag drog till Glava igår och provade flugspöt igen och som sagt, det är det roligaste sättet att inte få fisk. men kallt var det i alla fall. Skulle ha lagt in en bild men är inte kompis (eller för gammal) med den nya versionen
Vi hörs.

Söndag

Det tar längre tid den här gången innan kroppen hoppar rätt. Så det är tur att detta är över. Trött, illamående, ingen smak och konstig lukt är en några av symtomen denna vecka. 
Annars har det varit rehab möte på jobbet med Fk, chef, läkare, Hr m.m. Det bestämdes att vi startar lugnt med 25% i arb tid och kombinerar det med träning en tid så får vi se hur det funkar. Jag har en tele tid bokad med onkolog läkarn i slutet på september och hon får bestämma hur det blir med datortomografi och återbesök samt ev vidare sjukskrivning.
Annars ska det bli gött att dra igång igen med jobbet och komma in i normala rutiner igen, samtidigt känns det konstigt att behandlingen är över och att det har gått så jäkla bra. Det har ju varit "normalt" för mig sista halvåret med sjukhus besök, behandlingar m.m.
I övrigt är altanen på väg ner och i slutet på månaden kommer snickarna och drar igång med att bygga nytt. Båten är kvar och ska snart upp och in inför vintern. Det sa bara pang så blev det höst igen. Ja de närmaste dagarna kommer att gå de också känns det som. Vi hörs!

Just idag......

130910. Gick jag vad jag hoppas och tror den sista ronden mot Hodgkin´s lymfom. Fick den sista cellgiftskuren idag och den känslan går inte riktigt att sätta ord på, var tänkt att säga att det måste upplevas men det passar sig inte heller antar jag.
Det blev lite tår fyllt på cytt mottagningen då den mjukaste och vänligaste sjuksköterskan Rita och jag tog som ett typ farväl. fast jag vet redan nu att vi kommer att ses igen då venporten ska spolas framöver. Men jag hoppas att mitt lilla tack smakade bra åt dessa fantastiska människor som jobbar där,
Sitter hemma nu och försöker ta in att detta är klart och jag hoppas att det tar ca 100 år till nästa gång.

Kenta Gustavsson och Just idag är jag stark får avsluta idag:

Jag hör skrattande barn
Jag hör slussarnas brus
Jag hör till de få som kan leva
Jag hör inre musik
Jag hör vindarnas sus
Jag har tron på mig själv på min sida

Jag har väntat så länge på just den här dan
Och det är skönt att den äntligen kommer



Hemma och uppladdning.

Inför 12:e och sista ronden mot Hodgkins gänget. Jag tror inget annat än att kampen är vunnen för gott den här gången. Jag vill inte ha nåt mer med Tomas Hodgkin's upptäckt att göra. Så imorgon bitti är det blodprov i Grums och sedan sista gift granen på tisdag.
Kom förresten från Dalarna idag och från ett härligt flugfiske och skön helg med "grabbarna" Det har varit en jobbig men rolig helg, vi har gått och stått och vilat. I morgon är det äntligen måndag!


Lisa för själen.

Ja helgen är inte slut än men detta kommer man att leva av hela vintern,
Är i Dalarna på flugfisketur med bästa kollegan Hallquist och kompisen Mika. Sagt det förut och säger det igen att ha förmånen att kunna vada i en strömmande älv och flugfiska efter harr är få förunnat. För mig är detta en helt otrolig upplevelse då jag inte trodde detta i början på april. Att det är långt mellan huggen spelar ingen som helst roll. Att kunna sitta 2m från älven och äta kolbulle och käka färsk harr på hårt bröd i en fantastisk solnedgång är helt otroligt, finns ingen restaurang som slår detta. Nu går det lättare att ladda inför sista ronden på tisdag. Ha det bra!


En fin dag!

Fick åka med bästa grannen Lennart på en båttur till liljedal idag. Så man fick provköra en flybridge idag. Träffade också Nina i Liljedal, hon och jag har träffats och pratat på cyt mottagningen. Hon kallar den giftavdelningen, en fantastiskt positiv människa!
Ja såna dagar har jag!


Idag blev det ingenting.

På csk alltså, tanden är kvar och ska så förbli ända till mitten på oktober. Han (tandis) sa att vi väntar tills sista cellgiftskuren är gjord och att immun försvaret då är som det ska. När den ska göras var planerat redan i april så det känns som om det var en onödig resa till karlstad idag. Men helt i onödan var det inte då jag hälsade på avdelningschefen på avd 12. Sonen fick också skjuts hem. Sedan blev det biltema och en drivrem till Peugeoten och byte av densamma på eftermiddagen. Så i morgon är det träningsvärk igen. Ha de'


I morgon måndag.

I morgon är det käkkirurgen som gäller, kl.13 åker den halvt om halvt rotfyllda ut. Innan dess ska gymnasieeleven skjutsas till bussen. Sedan är det väl bäst att stoppa i sig lite käk för det lär väl ta ett tag innan man kan/ får äta.
Sedan ska jag ge mig på att byta generatorrem på den franska bilen, ja ni hör ju hur det kommer att gå. Vi hörs!


Nu Torsdag

Varit på Resö idag och hjälpt till att få hem föräldrarnas husvagns tillbehör. Säsongen för husvagn på kusten är över och nu ska den städas och putsas för lite senare i höst ställas upp på Långberget. Ronny var med ner med lastbilen så resan ner, lastning, resan hem och avlastning i Borgvik gick på rekordtid.
Men magen jag säger då det, idag har den varit i olag. Omeprazol dag idag. Men i morgon är det sovmorgon då sonen ligger över hos en kompis så jag slipper skjutsningen in till Grums i morgon. Snäll kompis och snälla föräldrar finns det!
Jo ni har rätt Det är inte min mage!


Näst sista!

Nu är det nära, idag sattes den näst sista giftgranen in mot the Hodgkin's boys. Kändes att det var bra träff på dom idag och den träffen kommer nog som vanligt att kännas ett par tre dagar efter morgon dagen.
Ja nu är det en gång kvar och jag hoppas att gänget på cytostatika avdelningen äter tårta för de kommer att få en rejäl bit att äta på. Sedan, en månad efter den sista behandlingen så blir det en dator tomografi (Usch) i Arvika och efter det blir det ett läkar besök. Det är ungefär så mycket jag vet nu om rutinerna efter en behandling. Om de närmaste 3 dagarna vet jag däremot allt. Betapred, omeprazol, primperan och några droppar mot hård mage, metallsmak och orolig mage. Nu har ni snart sett allt på insidan från cytt mottagningen så nu är det bara utsidan kvar. Snygg utsikt!


Helförkylt.

Vaknat helförkyld - check
Kört Wille till Grums - check
Lämnat blodprov i Grums - check
Åkt hem, vänt och åkt till tandläkarn i Grums och fixat ett täckförband till den trasiga tanden- check
Åkt hem, vänt och åkt till bussbolagets hittegodsavdelning i Karlstad pga Willes tappade plånbok i bussen - check
Åkt hem och hade sonen med - check
Laddar för giftgran i morgon - check!


Blixtförkyld?

Inatt vaknade jag med ett riktigt halsont. Imorse gick jag upp med både halsont och en jätte rinnande näsa. Både förkyld och ont i halsen på ca 6 h?
Ja allt är tydligen möjligt när immunförsvaret har gått ner till noll. Antagligen kommer det inte att hoppa tillbaka lika snabbt, men man är ju redan med i försäkringskassan......
Värre är att den provisoriska lagningen i den döda tanden är borta. Den ska ju ut 2:a september men jag får kolla på måndag med käkkirurgen om den behöver lagas igen eller om man kan vänta. Det vore inte bra med en infektion i käkbenet just nu. Som sagt på måndag startar rond nr 11.


Tidigare inlägg
RSS 2.0